Motion F83: Med utbildning växer Sverige

BOTKYRKA ARBETAREKOMMUN

En likvärdig skola
Kunskapsresultaten sjunker för varje år i den svenska skolan. Samtidigt genomför den borgerliga regeringen stora reformer i skolan. Reformer som har ringa eller ingen förankring i vad forskningen visar på är de viktigaste åtgärderna om man vill utveckla och höja elevernas resultat. För oss som socialdemokrater är skolans roll att ge alla barn, oberoende föräldrarnas yrke eller utbildningsnivå, möjligheten att lyckas i skolan och därmed få makten över sina egna livsval en grundpelare. Den svenska skolan har tidigare legat i den internationella toppen gällande likvärdighet men numera är vi omsprungna av många länder. Skolans kompensatoriska roll är därmed ringa idag. Förändringen inleddes redan under mandatperioden 2002-2006 men har accelererat under det borgerliga styret.

Professor Bo Vinnerljung har i sin forskning visat att den absolut viktigaste faktorn för om det ska gå bra för en ung människa i livet är om hen klarar och går ut grundskolan med godkända betyg. Riskfaktorer som svåra hemförhållanden med psykisk sjukdom eller missbruk kan vägas upp av skolframgång. I detta sammanhang definieras skolframgång som just att man går ut årskurs nio och är godkänd i alla ämnen. Dagens situation där fler och fler unga människor ramlar ur och inte blir godkända är därmed mycket allvarlig och kommer om inget görs att leda till stort personligt lidande men också på sikt generera stora kostnader för samhället.

För att säkra en likvärdig skola krävs en nationell utbildningspolitik som istället för att diskutera kepsar, hur många steg betygssystemet ska ha osv fokusera på mötet mellan lärare och elev i syfte att höja kunskapsresultaten. Att skillnaderna mellan flickor och pojkar, olika skolor och olika kommuner ökar för varje år är oacceptabelt. Den svenska skolan måste klara av att både utmana de bästa att nå sin fulla potential och samtidigt ge alla de grundläggande kunskaper som krävs för att kunna ta en aktiv del i samhällsutvecklingen. Det behövs ett tydligare nationellt ansvarstagande för att säkra en hög lägsta nivå i alla våra skolor i Sverige så att alla elever ges goda förutsättningar att lyckas. Skillnaden mellan olika skolor ska inte handla om kvalitén i undervisningen utan om olika pedagogiska inriktningar. Utifrån de erfarenheter vi har i Botkyrka vill vi lyfta fram behovet av ett antal fundamentala komponenter som måste förändras om vi tillsammans ska kunna bryta den neråtgående kunskapstrenden. Och säkra högstanivån.

Ökad nationell styrning av resurserna utifrån elevernas förutsättningar.
De två mest avgörande faktorerna som påverkar hur bra det kommer går för en enskild elev i skolan är dels föräldrarnas utbildningsnivå och dels hur många år man gått i det svenska skolsystemet. (Den sistnämnda påverkas givetvis av vilket utbildningssystem du gått i innan du kom till Sverige.) Trots denna kunskap är det inte ens en majoritet av landets kommuner som styr resurserna inom skolan utifrån elevernas faktiska förutsättningar. I Botkyrka har vi en resurstilldelningsmodell där 25 % av resurserna styrs utifrån behov men det räcker inte. En kommun är en för liten enhet för att kunna omfördela resurserna, här krävs ett nationellt ansvartagande. Den behovsstyrda delen skulle kunna erbjudas kommunerna mot motprestationen att de låter den slå direkt igenom i deras egna fördelningssystem. Eller så utformar man en differentierad skolpeng utifrån socioekonomiska parametrar, exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå. Hur man rent praktiskt utformar resurstilldelningssystemet är inte det intressanta, det viktiga är att resurserna styrs utifrån de faktorer som vi idag känner till påverkar elevernas förutsättningar att nå målen i skolan.

En nationell strategi för att digitalisera skolan
Runt om i världen sker just nu en digitalisering av utbildningssektorn. Fler och fler länder inser behovet av en nationell strategi men Sveriges nuvarande borgliga regering är långt efter. Läsplattor, datorer och smartphones intåg i skolans värld öppnar upp nya möjligheter när det gäller att möta och utmana varje barn där eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling. Digitaliseringen handlar lite om teknik och mycket om pedagogik. Det är när lärandet och undervisningen omdefinieras som den stora pedagogiska vinsten kommer och vi kan se en enorm kunskapsutveckling hos eleverna. En årskurs åtta i Botkyrka uttryckte sig så här: ” Numera handlar det inte om att göra en uppgift för att lärare ska bli nöjd. Det vi gör är liksom
mer på riktig och därför kommer jag ihåg det jag lärt mig”. En åttonde klassares sätt att säga att man ska lära för livet inte för skolan. Men denna möjlighet är ojämnt fördelad i vårt land och därför behövs det en nationell strategi. Idag sker den stora kunskapsutvecklingen inom detta område inom ett antal företag och organisationer. Detta utvecklingsarbete behöver kompletteras med skolnära forskning för att fler elever ska kunna dra nytta av de nya pedagogiska metoderna.

Skolans ansvar för elevernas hela lärande
Läroplanen 1994 var en milstolpe i den svenska skolan. Tidigare skulle 33 % av alla elever i alla ämnen inte bli godkända dvs. få en ett eller en två i betyg. Från och med 1994 höjdes ambitionen och utgångspunkten är nu att alla elever har förutsättningar att bli godkända. Det åligger lärarna, skolorna, kommunerna och ytterst staten att säkerställa att eleverna får de förutsättningarna som krävs för att de ska bli godkända. Krisåren och LpO-94 har också lett till en ökad privatisering av kunskapsinhämtningen skett. Ett exempel på detta är läxor där föräldrarnas utbildningsbakgrund, intresse och möjlighet att delta aktivt i sina barns skolgång blir avgörande för om eleven ska bli godkänd alternativt få högre betyg. För oss socialdemokrater är skolans kompensatoriska uppgift en grundprincip och vi vänder oss därför emot denna typ av läxor. Samtidigt ger den nya tekniken med en dator per elev nya möjligheter för lärande både för de svaga eleverna och för dem som har det lätt i skolan då uppgifterna kan utformas så att de utmanar eleverna precis där de just nu är i sin kunskapsutveckling. Men med datorn som verktyg suddas också gränsen för lärandet i tid och rum till viss del ut. Framtidens skola ska också förutom lärandet vara en väg in i yrkeslivet och där kämpar vi för en reglerad arbetstid och där det är viktigt att skilja på arbete och fritid. Så borde också elevernas vardag se ut. Sedan är det självklart så att ny teknik, precis som för oss vuxna, öppnar oanade möjligheter till lärande och utveckling alla dygnets vakna timmar och utifrån individens egna förutsättningar. I Botkyrka kommun jobbar flera skolor sedan många år tillbaka utifrån konceptet att skolan ska ta ansvar för elevens hela läroprocess. Det innebär att skolan om den ger läxor som kräver vuxenstöd måste säkra att det stödet ges professionellt exempelvis under eftermiddagen på fritidshemmet, via organiserad läxhjälp eller att läraren är tillgänglig digitalt. Borgerligheten inför nu ökade möjligheter för föräldrar att kunna köpa läxhjälp till sina barn. Vi anser att det är helt orimligt att hävda att vi har en jämlik skola om föräldrars ekonomiska situation ska avgöra om eleverna får stöd i sin läroprocess (läs RUT-avdrag). Nya resurserna bör istället satsas i en jämlik skola som ger alla elever samma förutsättningar till kunskap.

Den avgiftsfria skolan
Den nya skollagen öppnar upp för mindre avgifter i skolan. Vad mindre avgifter är blir alltid en glidande fråga. För oss som socialdemokrater är det faktum att skolan ska finansieras via skattemedel och därmed vara avgiftsfri en självklarhet. Inget barn ska behöva avstå från en idrottsdag för att familjen inte har råd.

Partikongressen föreslås besluta:
F83:1 att den svenska skolans kompensatoriska uppdrag vidmakthålls och stärks
F83:2 att en nationell resursfördelningsmodell som tar hänsyn till elevernas behov utarbetas
F83:3 att en nationell strategi för digitaliseringen av skolan tas fram
F83:4 att ökade resurser för att beforska den pedagogiska utveckling som nu sker i och med att
läsplattor, datorer och smartphones blir vardagliga verktyg i den svenska skolan
F83:5 att alla skolor åläggs att ta ansvar för elevens hela läroprocess
F83:6 att kravet på att den svenska skolan ska vara avgiftsfri återinförs

Ebba Östlin och Inger Ros
Botkyrka arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.

Fem förslag för en bättre skola!

Om jag fick möjlighet att representera Botkyrka i riksdagen, skulle mina fem första motioner vara följande:

1. För att återupprätta
skolans kompensatoriska roll

och ge varje elev förutsättningarna att
nå sin maximala potential måste resurser styras utifrån behov på alla nivåer i skolsystemet.
Resurserna måste styras så att elevers olika förutsättningar kan jämnas ut. Istället för att
förstatliga skolan som skulle innebära mycket byråkrati kan staten styra de ekonomiska
resurserna utifrån de kända socioekonomiska faktorerna. Ett resursfördelningssystem
där 70 procent är fast och lika för alla samt 30 procent styrs utifrån behoven är därför mitt förslag. Den
behovsstyrda delen erbjuds kommunerna och delas enbart ut om kommunen låter den
socioekonomiska fördelningsnyckeln slå igenom hela vägen ut till skolorna.

2. Lärarutbildningen
är idag i kris då söktrycket inte ens motsvarar en sökande per plats.
Samtidigt skriker skolorna efter kompetens inom matematik, naturvetenskap och språk.
Det måste återigen bli attraktivt att gå en lärarutbildning inom dessa inriktningar. Mitt
förslag innebär att en lärarutbildning startar som sker i tätt samarbete med kommunerna.
Utbildningen är sex år och studenten erhåller 75% av en nybörjarlön under studietiden då
hen studerar 50% ämnen och har 75% verksamhetsförlag tid på en skola. För att man ska
vara behörig att söka till utbildningen krävs det att man arbetat minst en termin inom skolan
och har goda vitsord. Studenten har under hela utbildningen en mentor som studenten först
jobbar tillsammans för att under utbildningen succesivt växla över till att studenten axlar
hela lärarrollen. Mentorn som ska vara en lärare som visat stor skicklighet i sitt yrke erhåller
en ersättning om 5000 kronor per månad. Kostnaderna fördelas solidariskt mellan staten
och kommunen under utbildningen på så sätt att staten finansierar de tre första åren och
kommunen de tre sista.

3. Digitaliseringen
av skolan skapar helt nya didaktiska möjligheter. Runt om i hela världen tas
nu nationella strategier fram för hur nästa generation ska ges tillgång till denna utveckling,
men inte i Sverige. Mitt förslag är en nationell strategi tas fram för hur hela förskolan och
skolan ska digitaliseras men framför allt hur den didaktiska utvecklingen inom detta område
ska spridas så att alla elever får del av den.

4. Bristen på förskollärare
är akut i Stockholmsregionen. Nationellt är målet om 50 procent
förskollärare nått men i Stockholm är bara 38% utbildade förskollärare på våra förskolor och i
Botkyrka är den siffran endast 32 procent. De utbildningsplatser som nuvarande regering säkrat för
förskollärarutbildningen innebär enbart ett nollsummespel eftersom pensionsavgångarna de
kommande åren är så stora. Mitt förslag är att skjuta till 1000 nya utbildningsplatser fördelat
på det fyra stora lärosätena i Mälardalsregionen. Här är det viktigt att nämna att till skillnad
mot övriga lärarutbildningar är sökartrycket väldigt högt på förskollärarutbildningen.

5. En avgiftsfri skola
finansierad av oss alla tillsammans. Den nya skollagen öppnar upp för
mindre avgifter i skolan. För mig är det självklart att vi i Sverige har valt att finansiera skolan
via den skatt vi betalar, då ska det också vara en all inklusive förskola/skola. Avgifter har
därför inte hemma i skolan. Mitt femte förslag skulle därför vara ett ändringsförslag av
skollagen.

”Forskning visar att framför allt föräldrarnas utbildningsbakgrund är avgörande för hur det går för barnen i skolan. Om vi politiskt vill att skolan ska ge alla barn samma förutsättningar måste vi ta hänsyn till det och våga fördela utifrån behov.”

Ebba Östlin 2012

Utbildningsbakgrund är avgörande

Därför kandiderar jag!

De senaste åren har skillnaderna i den svenska skolan ökat. En bra utbildning är den bästa investeringen i framtiden för individen och för samhället. Men idag har vilka föräldrar du har blivit mer och mer avgörande för dina möjligheter. Den utvecklingen måste vändas! Skolans kompensatoriska roll måste stärkas.

Jag har de senaste två åren haft förmånen att leda utvecklingen av Botkyrkas förskolor, skolor och gymnasieskolor. I Botkyrka har vi gått före och genom 35-timmarsreformen säkrat att alla barn kan gå på förskolan och därmed får en bättre start i sitt livslånga lärade. Genom förskolan Natt och Dag möjliggör vi även att ensamstående föräldrar kan ta ett kvälls- eller nattjobb. Vi tar också täten och genomför en genomgripande pedagogisk digitalisering av våra grundskolor och gymnasieskolor.

Allt vi gör har utgångspunkten i att ge alla våra elever de bästa förutsättningarna nå kunskapsmålen och att utjämna skillnaderna mellan flickor och pojkar, mellan skolor och mellan område i kunskapsresultat. Och jag kan se varje dag att vår politik gör skillnad men det räcker inte. För den viktigaste slutsatserna jag dragit är att om man ska ge våra barnoch ungdomarna i Botkyrka de bästa förutsättningarna då måste den nationella politiken gå hand i hand med den progressiva som vi idag har i kommunen.

Sverige behöver en nyriktning, en socialdemokratisk regering och en vässad skolpolitik som möter alla de utmaningar den svenska skolan står inför. För att kunna vara en del i den processen har jag tackat ja till att bli nominerad till riksdagslistan.

Sverige behöver en ny riktning

En bra utbildning är den bästa investeringen i framtiden för individen och för samhället. De senaste åren har skillnaderna i den svenska skolan ökat. Vilka föräldrar du har blir mer och mer avgörande för dina möjligheter. Den utvecklingen måste stoppas.  Skolans kompensatoriska roll måste stärkas. Jag har de senaste två åren haft förmånen att leda utvecklingen av Botkyrkas förskollor, skolor och gymnasieskolor. Lärdomarna är många men en av de viktigaste slutsatserna jag dragit är att om man ska ge barnen och ungdomarna i Botkyrka de bästa förutsättningarna då måste den nationella politiken gå hand i hand med det som sker ute i landets kommuner. Sverige behöver en ny riktning – en socialdemokratisk regering och en vässad skolpolitik som möter alla de utmaningar den svenska skolan står inför.

Fredrik Lundh Sammeli

Kandiderar till riksdagen 2014

Åsa Westlund

Kandiderar till riksdagen 2014

Jonas Nygren

Kandiderar till riksdagen 2014